Gosa med ett underverk!
Idag har det varit en massa släkt och vänner här och firat mig eftersom jag fyller år på onsdag. Och eftersom det här är en blivande bebisblogg måste jag berätta att jag har fått en massa kvalitetstid med en liten bebis på 3 veckor, mitt älskade kusinbarn Wilma!! Konstigt att man kan känna så mycket kärlek till någon så liten, men hon är så go. Även hennes storebror på 4 år är så himla go. Tycker så mycket om den där familjen!! När jag håller i lillskruttan känner jag hur himla rätt det vore med ett barn!
Jag har nu slutat skydda mig. Jag har varit hemifrån denna vecka, och skulle ta med mig p-ringen och sätta in den, men tro på tusan att jag åkte ifrån den. Vi hade bara tänkt att ha den i den här månaden och sen sluta skydda mig när vi nu kommer in i januari som födelsemånad. Men nu blev det en månad tidigare.
Frågade min sambo idag om vad han tyckte om att sluta skydda oss framöver och se var det landar. Vi behöver ju inte kämpa för att bli med barn och känna press varje gång det närmar sig ägglossning, utan att ta det som det kommer. Och tro det eller ej, men han är med på det hela!!!!!! Det är så himla skönt att slippa gå på en massa hormoner, och att få köra på min egen kropp. Känner mig som en helt ny människa, och är nykär igen! Min karl är tamejtusan det bästa som finns på denna jord. Idag när han höll i Wilma så smälte mitt hjärta! <3
Har sjukt ont i mina äggstockar för tillfället, ett bra tecken på att systemet börjar på att sparka igång efter 7 år på p-piller och p-ring.
Häng med framöver, kommer avslöja här när jag plussar på graviditetstestet ;)
Jag har nu slutat skydda mig. Jag har varit hemifrån denna vecka, och skulle ta med mig p-ringen och sätta in den, men tro på tusan att jag åkte ifrån den. Vi hade bara tänkt att ha den i den här månaden och sen sluta skydda mig när vi nu kommer in i januari som födelsemånad. Men nu blev det en månad tidigare.
Frågade min sambo idag om vad han tyckte om att sluta skydda oss framöver och se var det landar. Vi behöver ju inte kämpa för att bli med barn och känna press varje gång det närmar sig ägglossning, utan att ta det som det kommer. Och tro det eller ej, men han är med på det hela!!!!!! Det är så himla skönt att slippa gå på en massa hormoner, och att få köra på min egen kropp. Känner mig som en helt ny människa, och är nykär igen! Min karl är tamejtusan det bästa som finns på denna jord. Idag när han höll i Wilma så smälte mitt hjärta! <3
Har sjukt ont i mina äggstockar för tillfället, ett bra tecken på att systemet börjar på att sparka igång efter 7 år på p-piller och p-ring.
Häng med framöver, kommer avslöja här när jag plussar på graviditetstestet ;)
Inga hugg i ryggen
Jag tänker ju inte köra över min sambo och gå bakom ryggen på honom utan har sagt till honom att jag tänker sluta med preventivmedel och han jublar väl inte direkt, men har lovat att inte göra flytta ifrån mig om jag skulle bli gravid ;)
Känns konstigt att blogga anonymt och är rädd att ni får en bild av oss som inte stämmer. men häng med så kommer det nog att lösa sig längre fram.
Känns konstigt att blogga anonymt och är rädd att ni får en bild av oss som inte stämmer. men häng med så kommer det nog att lösa sig längre fram.
Ny blogg, nya möjligheter
Jag och min sambo är båda två 23 år och vi har varit ihop i snart 6 år, sen vi var 17 år. Nu börjar jag bli sjukt sugen på att skaffa barn och att jag pluggar till förskollärare och läser om barn dagarna i ända gör ju inte min längtan mindre. Nu till problemet, min sambo vill vänta lite... Vi lever ett lugnt liv och är sällan ute på fest och vi lever i princip samma liv som ett par 30-åringar. Jag tror att ett barn skulle förgylla vår tillvaro hellre än att vi blir bundna och att livet tar slut. Jag blir så less på de som anser att livet tar slut när man får barn, jag tror snarare att livet börjar. Och man bestämmer ju själv hur man vill göra, om man vill vara omständig och göra sig bunden eller om man ska vara lättsam och välja alternativ som gör att man inte blir lika bunden. Nu anser jag ju inte att det inte blir en stor omställning i livet, för det är jag fruktansvärt medveten om att det gör, men jag vill ha den omställningen! Jag vill ägna min tid till ett barn, som är en blandning av min sambo och mig, något som kommer ur ren kärlek. :)
Nu har jag precis fått min mens, och har beslutat att inte sätta in nästa p-ring utan att från och med nu göra mig beredd på att sätta ett barn till världen. Min sambo är bara rädd för förändring och att vi inte ska kunna göra samma saker som innan. Men är man bara flexibel så ordnar det sig. Och han är den bästa med barn och jag vet att när han ser ultraljudet och sen får känna sparkar och slutligen få hålla sitt barn i famnen så är han fast ;)
Häng med i vår resa till att få ett barn för nästa månad blir det hårdkörning (om ni förstår vad jag menar) ;)
Nu har jag precis fått min mens, och har beslutat att inte sätta in nästa p-ring utan att från och med nu göra mig beredd på att sätta ett barn till världen. Min sambo är bara rädd för förändring och att vi inte ska kunna göra samma saker som innan. Men är man bara flexibel så ordnar det sig. Och han är den bästa med barn och jag vet att när han ser ultraljudet och sen får känna sparkar och slutligen få hålla sitt barn i famnen så är han fast ;)
Häng med i vår resa till att få ett barn för nästa månad blir det hårdkörning (om ni förstår vad jag menar) ;)
